Studie- och arbetslivsspråk
Det sjunde delprovet prövar språket i studier och arbetsliv: instruktioner till en uppgift, seminarier och grupparbeten, rapporter och källor, möten och beslutsprotokoll, ansökan och anställningsintervju. Du ska kunna läsa en kursplan och förstå vad som krävs, skriva ett mejl till en handledare, följa ett möte och själv formulera ett förslag eller en invändning på ett sakligt sätt.
Studier
- Nyckelord i kursplaner och uppgiftslydelser styr vad texten ska göra: "redogör för", "jämför", "argumentera för", "kritiskt granska", "referera till".
- Akademiskt språk är opersonligt och källtrogen: "Enligt Andersson (2021) …" hellre än "Jag tycker att forskarna säger …".
- Seminarieord: opponent, ventilering, diskussionsinlägg, återkoppling, sammanfattning.
Arbetsliv
- Mötesord: dagordning, protokoll, bordlägga (skjuta upp), ajournera (avbryta till senare), yrka (föreslå), bifalla (godkänna), reservera sig.
- Rollord: arbetsgivare, arbetstagare, chef, kollega, facklig representant, anställningsavtal, kollektivavtal, provanställning.
- Mejletikett på jobbet: tydlig ämnesrad, kort bakgrund, en konkret fråga och en önskad tidpunkt.
Artighet med innehåll
Hedging är centralt: "Jag skulle vilja fråga om …", "Är det möjligt att …", "Om jag förstår saken rätt …". Det markerar respekt utan att göra texten otydlig. En förfrågan ska ändå sluta i en tydlig fråga - artighet ersätter inte ett beslut, och mottagaren måste veta vad som begärs.
Exempel med resonemang
Uppgift: skriv till handledaren och be om två dagars förlängning av inlämningen. Resonemang: fyra delar. Först ärendet direkt: "Jag skulle vilja be om förlängning till fredag." Sedan ett sakligt skäl utan ursäkter: "Materialet från intervjuerna kom sent och jag behöver tid för analysen." Därefter eget ansvar: "Jag räknar med att lämna in senast fredag klockan 16." Till slut tacksamhet: "Tack för att du tar dig tid." Här fungerar "skulle vilja" som artighet, medan en vag formulering som "det kanske är svårt men …" gör att mottagaren inte vet vad som begärs.
Fällor som kostar poäng
- Att blanda ihop yrka och bordlägga - nästan motsatta handlingar i ett möte.
- Att skriva långt utan en tydlig fråga; mottagaren svarar då på det som är lättast.
- Att använda akademiskt språk som döljer att du inte har en poäng.
- Att missa vem som äger beslutet: handledaren, examinatorn eller chefen.