Swedish as a Second Language flashcards

32 cards. Read the term and the definition here. The deck at the top of this page is optional.

V-2-regeln

I en svensk huvudsats står det finita verbet alltid på andra plats, även när satsen inleds med ett adverbial. Exempel: I går kom bussen sent.

Bisatsordföljd

I en bisats står satsadverbialet före det finita verbet och verbet sist i satsen, till exempel: … eftersom hon inte hade tid. Regeln gäller inte huvudsatser.

Inversion

När ett adverbial inleder en huvudsats flyttas subjektet efter det finita verbet: Därför valde vi en annan lösning. Utan inversion blir ordföljden felaktig.

Sje-ljudet

Fonemet /ɧ/, som i sju, skön och stjärna. Det är ett främre, rundat ljud som skiljer sig från tje-ljudet /ɕ/ i till exempel kyrka och tjugo.

Tje-ljudet

Fonemet /ɕ/, som i kina, kyrka och tjugo. Det uttalas med tungspetsen nära gommen och skiljs tydligt från det bakre sje-ljudet /ɧ/.

Vokalkvantitet

Svenska vokaler är antingen långa eller korta, och längden skiljer betydelse: glas (material) mot glass (glad). Lång vokal följs ofta av enkel konsonant.

Tonaccent 1 och 2

Svenska har två ordaccenter. Accent 1 är enkel fallande ton, accent 2 har en extra höjning. De skiljer ordpar som anden (ankan) och anden (ande).

Bestämd form

Ändelsen -en eller -et markerar att referenten är känd för läsaren: bilen, huset. Obestämd form (en bil, ett hus) inför ny information i texten.

Referensbindning

Sättet en text håller samman referenter genom pronomen, bestämd form och synonymer. Spårar du kedjan bakåt förstår du vem eller vad ett påstående gäller.

Konnektiv

Bindeord som visar logisk relation mellan satser: dock och däremot (kontrast), därför (slutsats), eftersom (orsak), trots att (medgivande). De styr tolkningen av texten.

Skumläsning

Snabb översiktlig läsning av rubriker, ingress och första meningen i varje stycke för att få helhetsbilden innan detaljerna läses. Vanlig strategi vid tidsbegränsade prov.

Scanning

Snabb sökning i en text efter specifik information som siffror, namn eller versaler, utan att läsa allt. Används när frågan gäller en detalj snarare än helheten.

Inferens

Slutsats som dras av texten utan att stå ordagrant. Vid inferensfrågor väljer du det alternativ som kräver minst antaganden utöver det som faktiskt står.

Sant eller falskt

Provuppgift där ett påstående ska bedömas mot texten. Absoluta ord som alltid och aldrig gör påståendet falskt om texten nyanserar med ofta eller vanligen.

Sammansatta ord

Ord som består av flera led, till exempel husbil. Grundordet står sist och bestämmer betydelse och ordklass, så husbil är en bil och inte ett hus.

Särskrivning

Att skriva isär ett ord som ska vara sammansatt. Det ändrar betydelsen: en sjuk sköterska beskriver en person som är sjuk, medan en sjuksköterska är ett yrke.

De eller dem

De är subjekt och dem är objekt. Testa genom att byta ut mot vi eller oss: passar vi används de, passar oss används dem.

Sin, sitt, sina

Reflexiva possessiva pronomen som syftar på satsens subjekt: Hon tog sin bok. Hans, hennes och deras syftar i stället på någon annan än subjektet.

Supinum

Verbform som används efter har eller hade för att bilda perfektum: har skrivit, hade läst. Supinum skiljs från preteritumformen skrev.

Adjektivkongruens

Adjektivet böjs efter substantivets genus, numerus och bestämdhet: en stor bil, ett stort hus, stora bilar, den stora bilen. Bestämd singular får ändelsen -a.

Klarspråk

Skrivsätt med aktiva verb, korta meningar och konkreta substantiv. Man skriver Vi beslutade i stället för det opersonliga Det beslutades.

Satsradning

Att rada huvudsatser efter varandra med komma utan samordnande konjunktion. Rätta genom att sätta och eller men, eller genom att göra om en sats till bisats.

Tes och argument

Tes är textens huvudpåstående, argumenten är skälen som stöder det. I en argumenterande text presenteras tesen tidigt och upprepas i slutsatsen med ny formulering.

Formellt brev

Brev eller e-post med ämnesrad, hälsningsfras, tydligt ärende i första stycket och avslutning som Med vänliga hälsningar följt av namn. Talspråk undviks.

Halv åtta

I svenskt tidsuttal betyder halv åtta 07:30, det vill säga en halvtimme före åtta. Uttrycket räknas alltså mot nästa hel timme, inte mot den föregående.

Kvart i och kvart över

Kvart i åtta betyder 07:45 och kvart över åtta betyder 08:15. Prepositionen i räknar mot nästa hel timme, över räknar från den föregående.

Talspråkliga reduktioner

I snabbt tal dras ord samman: det blir de, jag blir ja, och blir å, är blir e. Kännedom om reduktionerna gör det lättare att hänga med i autentiskt tal.

Diskursmarkör

Kort uttryck som strukturerar tal eller text: för det första, å andra sidan, hur som helst, sammanfattningsvis. De visar hur nästa yttrande förhåller sig till det föregående.

Modalord

Ord som kanske, nog, väl och ju som anger talarens grad av säkerhet eller förväntan om medhåll. De påverkar hur starkt ett påstående ska tolkas.

Partikelverb

Verb med en partikel som ändrar betydelsen: ge upp (avstå), slå upp (söka), komma på (hitta på). Betoningen ligger ofta på partikeln och hela frasen måste läras in.

Aktivt lyssnande

Att bekräfta och följa upp det motparten säger med korta responser och följdfrågor, samt att be om förtydligande i stället för att gissa.

Omskrivning som strategi

När ett ord saknas beskriver talaren i stället för att tystna, till exempel en sådan där maskin som mal kaffe. Strategin visar språklig flexibilitet och håller samtalet igång.